Festivalen inleddes på fredagkvällen med Precisionsboule. Det går till så att men lägger en klot i en ring och skall sedan försöka krocka det klotet från en plats sex meter bort.
Enkla regler: Krockar man klotet och det ligger kvar i ringen får man 1 poäng. Krockar man klotet och bägge åker ut är det 3 poäng och slutligen krockar man klotet och det åker ur ringen men kastklotet ligger kvar blir det 5 poäng.
Spelet spelades hen mot hen och förloraren slogs ut. Efter fem omgångar hade Tobbe Jonsson, Linköping och Olle Nyman, Söderhamn storspelat sig fram till en direkt final.
Om det var nerverna eller utmattning i kastarmarna som gjorde det, men finalen blev mycket poängfattig. Det var många kast som var riktigt nära men få träffade. När krutröken lagt sig gick Olle hem med segern.
Ett mycket trevligt arrangemang i all enkelhet som säkerligen kommer att återkomma.
Lördagsmorgon klockan sex väcktes deltagarna av en rejäl åskknall och ett ösregn. Turligt nog drog ovädret bort ganska snabbt och vid åttatiden började det torka upp. Då vi kom ut till Simstadion, Brottet, inför kubben, var det bara en stor pöl i hörnet av spelplan som påminde om regnet.
Från Visby kom ett lag med nytt namn "Efter 3 kommer 4". Ansiktena var dock bekanta, det var de tre senaste årens vinnare. Namnet anspelade naturligtvis på att de räknade med att ro hem bucklan en fjärde gång. De var till och med så kaxiga att de frågade i gästboken om de kunde lämna vandringspriset på Gotland för att slippa släpa det fram och tillbaka!
Som väntat gick de till final ganska lätt. I finalen mötte de "Nubben" från Stockholm. Första sett blev hyfsat jämt med Visbygutarna som vinnare. I andra set plockade de fram storsläggan och så var det bara att skicka ut vandringspriset till Gotland igen. Det fanns en del åsikter om att de borde få spela med vänster hand men det är inte säkert att det räcker.
Best in show, det pris som det mest fantasifullt utklädda laget tilldelas blev en lätt match för "Smurfarna" från Göteborg. Genomtänkt klädsel och ett oerhört arbete med sminkningen gav dem priset. Vi var många som funderade om de skulle få bort blåfärgen från ansiktet till kvällens middag.
Sedan blev det dags för Postsimmet som för första gången gick i en utomhusbassäng. Utan tidtagning kunde man simma 500 eller 1 000 meter i det 26-gradiga saltvattnet. De flesta valde som vanligt den längre sträckan. Det var riktigt skönt att simma utomhus, lättare luft att andas.
Simning i den här formen är mycket annorlunda mot att simma inomhus. De jag pratade med tyckte att det var kul och vi kommer säkerligen att köra utomhus igen. Vi får se vad som händer under nästa år, det finns flera ställen som har utomhusbassänger.
Christer Antman