Han blev Sveriges första Idolvinnare hösten 2004 efter att ha vågat följa sina drömmar. Daniel jobbade som paketsorterare på posten i Umeå när Idolresan tog fart och snabbt fick han sadla om från postrummet till scenen.
Men en stor utmaning för Daniel var den scenskräck som funnits med honom under uppväxten.
– Jag minns första gången jag skulle sjunga för folk. Det var i mellanstadiet och vi hade ett band som skulle spela på skolans musikfestival. Men när vi skulle spela så sa jag ’nej men jag bangar’, jag blev så nervös.
Trots sin blyga och introverta personlighet tog han sig ändå ut på scen igen. Som liten tyckte han att det var väldigt jobbigt, och trots att det blivit bättre berättar han att han än idag sällan är helt bekväm inför en spelning. När idolresan drog i gång var han dock tvungen att hitta ett sätt att hantera sin scenskräck.
– Det var tufft att gå ut på scenen varje vecka. Men något som hjälpte mig var att jag repade supermycket för att inte behöva tänka så mycket på vad jag ska göra. Och sen var det jättebra att man hade scenrep tillsammans med en koreograf för att veta vart man skulle stå och vilken kamera man skulle titta in i. Det hjälpte mig mycket.
Efter varje fredagsfinal blev det påtagligt för Daniel att allt fler människor kände igen honom på stan. Trots Daniels introverta sida tyckte han att det var kul till en början, och insåg att det var en del av programmet. Men han var inte beredd på att det skulle fortsätta även när programmet var slut.
– Det var faktiskt helt sjukt. Till slut kunde jag inte gå på stan, i klädaffärer och så utan att folk sprang fram. Och det slutade ju inte när programmet var slut.
Trots scenskräcken och det tuffa i att vara offentlig var drömmen om ett skivkontrakt fortfarande stark, och till slut var det bara Daniel och Darin kvar i tävlingen. Under finalkvällen skulle de båda sjunga flera olika låtar, bland dem vinnarlåten Coming true som Jörgen Elofsson skrivit.
– Jag minns att jag tyckte att jag kunde göra den bra. Och jag minns också att det var coolt att komma in i en riktig studio när vi skulle spela in låten. Jörgen hade en jättefin studio och han var verkligen en bra producent.
Efter att ha sjungit alla låtar stod de till slut på scenen och inväntade beskedet om vem som vunnit.
– Jag tyckte att jag hade satt mina låtar. Även fast en stor del av mig var säker på att jag skulle vinna så var jag ändå väldigt nervös. Tänk om de säger Darins namn i stället för mitt. Men sen helst plötsligt så sa de mitt namn och det kom guldkonfetti, det var så härligt. Det var min största seger faktiskt.
På bara ett par månader hade Daniels liv förändrats tack vare uppmuntran och stöd från kollegorna på Posten, men också tack vare hans stora driv att följa sin dröm. Han avslutar med att ge oss några sista kloka ord till de som drömmer.
– Vi lever bara en gång. Om du har en dröm, våga följ den. Det kanske kommer att göra dig till en mycket gladare person, eller inspirera dig till något annat i sin tur. Våga testa nya grejer som du är intresserad av. Det är superviktigt tycker jag. Lev livet!
Det här är tredje och sista delen i Daniels Idolresa från Posten till popidol. Läs den första delen: Från Posten till popidol, och andra delen: Daniels Idolresa ut i rampljuset.
PostNord Sverige